NÄSTAN NANGIJALA FÖR EN STUND

Det slår mig hur lite jag fotar nuförtiden, och särskilt hur lite jag fotat sedan jag kom till Berlin. Märkligt nog kanske. Vill ju faktiskt föreviga pingisborden utanför mitt hus, kanalhänget, gummibåtarna & byggarbetsplatserna. Får ta ett ryck nu innan jag far till Sverige för en lite längre period. Men när jag var i Sverige i maj för att fira en mamma & en mormor fastnade mycket mat, blommor & barn i min kamera. Vi kollar:

Latifa, Shora & hängmattan.

Favoritpersoner samt rabarberrader.

Grillad MAT

Fler av mina bästa barn i livet.

En bror i en skog.

Återupptäckte vindskyddens briljans.

Åh det var förjätmigej-tider. 

en av de bästa personerna som hänt mig.

beige dessert.jpg

Ostkaka; beige mat i sin bästa skepnad. 

Filthänget.

Mmm, skogsromantik 4ever. 

Familjepersoner & gångstavar. 

Allt, den här årstiden.

Inklusive alla djur som äntligen är ute men tyvärr alltid bara nästan vill gosa med mig.

Nangijala för en stund.

AV- & PÅFÅGLAR, POWER-PAF-PINGLOR & BOTANISKA STRUKTURER

kolla på deeen LD.jpg
arbetsrum.jpg
av och påfåglar.jpg
allt.så..jpg
skidor.jpg

Fick en vecka med en av livets personer på en av livets bästa platser (tack Konstnärsnämnden för det). I ett mycket tyst, mycket stort gammalt kloster omvandlat till ett artsy muminhus har vi försjunkit i subjektsteori, nedsuttna soffor, vegetativ filosofi & naturexperiment för barn. Var här med Olof för två år sedan på filosofivecka & då var hela stället fullt av professorer som mumlade obskyrt om Spinoza & Deleuze men nu var det nästan tomt. Har kunnat lägga ifrån mig telefonen flera timmar i taget & läst mer teori på en vecka än vad jag gjort senaste halvåret. Har kunnat läsa i timmar. Vi har även stirrat ut påfåglarna som bor i trädgården, ätit alla ostar & all choklad, halkat runt på leriga skogsvägar, trampat oss genomsvettiga på usla cyklar, misslyckats med att lära oss cykla elcykel, försökt haffa den mycket kvicka slottskatten för gos, minglat med holländska valpar & franska konstkritiker, skrivit, läst & hållit en mässa för ogräs. För några år sedan hade jag nog inte gissat att jag skulle värdesätta känslan av lugn såhär mycket, men den är sällsynt i frilansprekariatet & därför så efterlängtad. Blir så lycklig av denna person & denna plats. Vill. Bara. Ha. Mer.

EN GÅNG DÅ DET RÅDDE HARMONI

För några veckor sedan fyllde mitt syskonbarn Hilma åtta stora år & jag, mamma & pappa åkte de 2.5 timmarna genom skogen för att fira. 

Jonatan & Lisas hem på en kulle mitt i en djup dalsländsk skog är en av de bästa & tryggaste platserna jag vet på jorden & jag hade inte varit där på mer än ett år. 

Bästa barnet, jordgubbstårtan & pappan.

Bestämda barn, mjuka katter, gulliga föräldrar & föräldrars föräldrar.

Den här dagen var ungefär som jag alltid önskar att midsommar ska vara men som det sällan blir. Dvs strålande väder, sjukt god mat, mkt bra stämning.

Sociala höns & en Ville i hängmattan.

Och så gick vi till en sjö.

Och jag förstår inte hur jag kunnat ha kvar något syre i blodet efter att ha varit så långt ifrån skogen så länge.

Och det var just så blankt, lugnt & ljust.

Grillade korv & de modiga (Lisa, Hilma, Ville) badade.

Gammhunden <3

Näckrosorna.

Och ängen med de fridlysta orkidéerna. En av sommarens bästa dagar det är ett som är säkert.