NÄR FAMILJEN MALM VAR UTE I STORA VÄRLDEN

Nu trycker jag läpparna mot den här platsen och andas liv i den igen. Ett skälvande litet andetag som inte lovar något. Bloggande har alltid varit tungt, blött av skuld och kravet på sekundaktuellt content. Nu skiter vi i allt det. Nu får det vara det det vill. Inga krav på recaps, inga förklaringar. Bara det att: jag bodde i Berlin i nästan två år och skrev nästan ingenting om det här. Jo, skrev anteckningsböcker fulla och skrev telefoner fulla, telefoner som sprack med glasskärmen mot stenbelagda gator. Men inte här. Kanske för att detta att skriva fram sin egen Berlin-bio känns utmattande redan som premiss. Sedan blev min kamera stulen, ur en tygkasse på en buss i nämnda stad. Jag var matt och pank. Sedan flyttade jag till Malmö och exakt allt blev bättre förutom att jag inte hade wifi i min lägenhet, fast jag hade en ny kamera. Jag har fortfarande inte wifi i min lägenhet (en lägenhet som förresten är ny och verkligen, verkligen min) men just nu är jag på en plats med internet och vad tusan. Varför inte vältra sig i lite lite sommarnostalgi innan det kanske kan bli något annat.

Lite såhär var det när min familj åkte tåg hela vägen till södraste Italien i juli en sommar som var tvåtusennitton:

pullja LD.jpg

En bror som smälte in i omgivningen. De där konformade hobbit-husen är förresten en grej i Puglia-regionen och heter trulli. Som om de behövde extra cuteness. TRULLI.

brovaz LD.jpg
PEAKING LD.jpg

Mycket tyder på att detta var ögonblicket då jag & Fabrí peakade.

Bror, blänk och cirkusdirektörsaura.

Det var bröllop & klädkod kavaj & aperol spritz. Ja, anledningen att vi hasade ner hela familjen var att min kusin gifte sig i nämnda italienska region.

setting.jpg

En partner och ett halvmiljonersbröllop.

Canoli och allting i excess.

kringson LD.jpg

En mamma i en pool.

mörkt.jpg

Svåra samtal vid en pool.

Webp.net-gifmaker.gif
juice LD.jpg
äta rester.jpg

En släktfest och en obligatorisk sydeuropeisk gränd

En gång stod jag högst uppe i en stenbyggnad och det här var min utsikt. Det fanns och jag var där.

FÄRG FÖR ATT BÖRJA OM

Det är andra året i rad jag trampar höstlöv till höstmjöl på gatorna i B. Den här digitala platsen är som i konstant självutplåning, fast jag ofta tänker på att jag skulle vilja använda den. Visa saker, skriva saker, arrangera bokstäver till olika meningar, använda min kamera som är alldeles tyst & oanvänd i sitt hörn. Kanske om jag först får ur mig de här bilderna från när Berlin var varmt, brinnande & befolkat dvs innan det blev askallt & helt tomt som det är nu. Kanske då.

där alla är.jpg

14 X SOPOT / 14 X BLISS

babe and trash LD.jpg
spoonin.jpg
röda blad.jpg
stenarna.jpg

Så nära att det fortfarande känns som att jag skulle kunna vända mig om & gå tillbaka. Till långa stränder, vit sol, salt vatten. Människor som uthällda Skittles längs strandkanten. Sandklippor, strandfrisbee & inga hipsters. Efter att inte ha haft semester ihop på ett & ett halvt år. Efter att ha setts varannan, var tredje, var fjärde vecka i ett & ett halvt år. Inga planer, strandströvande, billig fisk & 90-talsaction. (Ja ja, också en eller två ångestnätter för orosmolnen dånar in över himlen även i anrika badorter). Men ville inte vara någon annanstans & vill tillbaka nu. 

some days german

De sista veckorna jag var i Tyskland innan jag kom till Sverige där jag är nu slogs jag av lätt stress & olycka över att jag dokumenterat så otroligt lite av mitt Berlinliv, som redan är tio månader gammalt. En kombination av avsmak/trötthet inför hur intensivt dokumenterande kan tendera att bli ett kuraterande av själva livet, ett ojämnt mående & lite bortglömd fotolust tror jag. Men jag gillar det ju, fotandet. Det påminns jag om i varje tillbakablick i arkiven. Så jag försökte göra lite mer:

Stadsdelen jag kunnat kalla min en stund nu.

Pingisborden på min gata som är smockfulla alla dagar & alla kvällar av värme.

Platser jag passerar.

Hundar jag stalkar.

Var i Gießen två gånger. Den första lagade jag & F voluminösa pannkakor.

Träffade Frida som introducerade mig till en specialitet från Gießen som var små brödknyten genomdränkta av ost, alltså själva degen var liksom också ostfylld på ett svårbegripligt sätt. Oerhört tät konsistens.

En kväll kalasade vi & såg ut som klädda i ett omkullkastat schackspel.

Jag, Olof & en scenograf & kostymör som hette Tone gjorde en installation/performance på galleri Kindl inom festivalen 48 Stunden Neukölln i slutet på juni.

Denna lysande lit de parade var central.

tonlof.jpg
huz.jpg

Ibland måste en äta dumplings på From Hanoi with love, så mycket bra friterad deg.

seriös at kindl.jpg

Olof i Kindl's café som påminner mig om en scen i Twin peaks säsong 3 avsnitt 8. 

Milja hälsade på Olof & vi fick tillfälle att hänga på tumis en eftermiddag & söka anteckningsböcker.

Introducerade henne till stans bästa donuts eftersom det är det enda rimliga att göra.

Drack även kaffe med Frida i vårt kök en dag.

Sedan åkte jag till Gießen igen & promenerade i denna gamla fina kyrkogård.

Hängde med & kring ensilage.

Webp.net-gifmaker (1).gif

Rulla.

Erövra bal.

När F jobbade hängde jag vid sjö.

Hallux valgus-fötter & närhetstörstande trollslända.

Läste denna, drack kaffet.

Samt placerade mig själv framför kameran med mitt av nödvändighet avklippta pga sönderblekta hår & livfull blick.

NÄSTAN NANGIJALA FÖR EN STUND

Det slår mig hur lite jag fotar nuförtiden, och särskilt hur lite jag fotat sedan jag kom till Berlin. Märkligt nog kanske. Vill ju faktiskt föreviga pingisborden utanför mitt hus, kanalhänget, gummibåtarna & byggarbetsplatserna. Får ta ett ryck nu innan jag far till Sverige för en lite längre period. Men när jag var i Sverige i maj för att fira en mamma & en mormor fastnade mycket mat, blommor & barn i min kamera. Vi kollar:

Latifa, Shora & hängmattan.

Favoritpersoner samt rabarberrader.

Grillad MAT

Fler av mina bästa barn i livet.

En bror i en skog.

Återupptäckte vindskyddens briljans.

Åh det var förjätmigej-tider. 

en av de bästa personerna som hänt mig.

beige dessert.jpg

Ostkaka; beige mat i sin bästa skepnad. 

Filthänget.

Mmm, skogsromantik 4ever. 

Familjepersoner & gångstavar. 

Allt, den här årstiden.

Inklusive alla djur som äntligen är ute men tyvärr alltid bara nästan vill gosa med mig.

Nangijala för en stund.

IT'S ONLY A TODDLER OF A NIGHT

Det är som att naturen tar veckolånga språng varje dag här nu & så har det varit i mer än en månad. Nu är staden i syrén-stadiet & under de varma kvällarna (som varit värdiga juli) är broarna belamrade av sommarsuktande personer i flock. Det är fantastiskt, men jag drömmer om klimatkatastrofer på natten för det ska ju inte vara juli-varmt i april, det får jag vara climate killjoy nog att påpeka. Jag har spenderat cirka fem dagar i veckan på balkongen den senaste tiden, när jag inte spelat in ljudbok i min mkt primitiva men välfungerande hemmastudio som är belägen i en pläd- & sovsäcksvadderad klädkammare. Men detta ska inte bli en generell uppdatering utan en specifik sådan, från när min gulligaste tjeckiska person var här. KOLLA:

Hade längtat mkt. Just här var det kanske lite dålig stämning iofs, som det kan vara även med personer en gillar otroligt mkt. 

Åt sjukt god mat på Pacifico, ett av mina bästa ställen. DESSA BAOS. Alltid lika deppigt när de är uppätna. 

Var på Uferstudios för att erbjuda Adam the real artzy Berlin deal. Kollade på 4.5 timmar dans av avgångsstudenterna på koreografiutbildningen i Amsterdam. 

Artist at work work work work work

påse.jpg

En annan dag köpte vi croissanter men det gjorde alla andra med så vi fick ta de som var fyllda med nutella eller ost eftersom alla naturella var tagna.

blommor.jpg

Sa jag att naturen EXPLODERAR

US LD.jpg

Nästan lika snygga som när vi träffades (även om jag tyvärr var död inuti här pga pre-koffein)

Åkte lite fel, promenerade, fotade byggnad som nog snart kommer gentrifieras bort. 

Blev bjudna på drottninglik brunch hos kompisar i Friedrichshain men mitt objektiv klarar enbart närbilder på scrambled eggs.

Så svag för magnolia.

swing.jpg

En av personerna jag önskar jag kunde hänga med hela tiden. 

Min mobilkamera berättar tex också att vi hängde vid en mkt solig vägg & i en park där jag råkade köpa två glassar istället för två kulor i en glass, som en ändå skulle kunna hävda är kutym. 

tempelhof.jpg

En kväll var det så varmt & Tempelhofer Feld var den perfekta anledningen att bo i Berlin. Att sitta med en bästis på en sådan här plats & dricka en bärs som kostar 12 kronor & ha intensiva konversationer & sedan promenera hem barbent. Ja alltså, det. 

RIGHT BEFORE THE RETURN OF COLOURS

För några veckor sedan spenderade jag en vecka i Gießen, det var påsk & så folktomt att vi bara var fem personer på stadens lilla spa (eller snarare generöst tilltagna bastubuffé) på påskafton. Hängde med F hela tiden & hade det så otroligt fint (att jag bloggar så sällan beror ju till stor del just på att jag långt ifrån alltid mår så bra. En orkar inte då bara). Jag blev t.ex. också plötsligt ett år äldre vilket var lite såhär:

finast4ever LD.jpg

Exemplarisk partner fixade exemplarisk pannkakshög.

& gav mig böcker jag verkligen ville ha. Läste ut den nedersta härom dagen -  älskar Chris Krauss djupt.

Försökte tatuera mig vilket tyvärr inte gick, men fick en Stranger things- tröja!! Fangirl 4ever.

Gull gull

Bakade så bra pizza & en enormt platt marängtårta & sedan kom det folk & jag tänkte på att det ändå är väldigt fint att ha vänner i massa olika städer. Som oftast orkade jag inte vara den störiga dokumenterande personen så ni får föreställa er mänsklig interaktion.

Fick även ett tarotkort som visade sig vara mycket precist, det handlade som ni ser om att vandra utan att veta sitt mål & lita på vägen etc etc. Drack bubbel & pratade till klockan tre & hade nästan ingen åldersångest, för övrigt typ den mest ångestbefriade födelsedagen på flera år - & det är ta mig tusan en bedrift i denna ungdomsfetischistiska tid.

Här i Berlin har det på ett ögonblick slagit över i högsommar men här stod fortfarande  årstiderna & vibrerade på randen mellan vinter & vår.

Brände av en allvarlig pose i sovrummet en dag. Herregud concealer alltså, har verkligen ej samma face med & utan. 

COFFEE & CHRIS <3

Gjorde det enda rimliga & bjöd in till våffelbrunch på påskafton. 

& en annan dag var vi på stadsteatern i Darmstad som golvade mig med sin arkitektur. Där såg vi våra kompisars filmopera FIASKO som var otroligt fin. 

Såhär ser det ut på tågstationen i Darmstadt efter midnatt när en försöker ta sig hem med försenade tåg & köper spenatbörek medan en väntar & tappar bort en vante & sedan somnar med tinningen mot glasrutan & går hem genom natten för att taxin plötsligt kostar 10€ istället för 6€ & somnar kanske först klockan fyra eller fem.

EN ANNAN SKOGEN

Tänker om en skulle testa det här nya fräscha mediet blogg, det vore väl nåt. Tror ärligt talat att jag inte haft ett såhär långt uppehåll sedan jag började blogga, vilket börjar bli en ansenlig tidsrymd. Är så ambivalent till hela grejen med att skapa content av sitt liv & känner ofta ett behov av att dra mig tillbaka både från intryck & exponering. Men ibland har jag sessioner av att stalka min egen blogghistoria & varje gång jag gör det är jag ändå väldigt glad att ha det arkivet. Så det kanske är en hint om att jag skulle kunna fortsätta. På något sätt. Ju längre tid det går desto större blir spärren att starta om (& tex ligger fortfarande den opublicerade fortsättningen på årssammanfattningen av 2017 som ett gnisslande dåligt samvete i bakhuvudet). Men jag försöker öva på att se på det här som en plats som får vara ineffektiv & försenad, som vår vara good enough & kanske sämre ändå. Mvh överpresterande tjejkvinna.

Jag tänkte tjoffa några bilder från när jag & Malou gjorde en residensvecka på den konstnärsdrivna plattformen Skogen i Göteborg. Det är ett väldigt soft & spännande ställe som laborerar med experimentella, intellektuella men också väldigt inbjudande sätt att tänka kring & producera konst. Vi är i uppstartsfasen för ett projekt som går under arbetsnamnet Offshoots/Greenhouse Affect & under en vecka jobbade vi sjukt intensivt med groddar, röstsynteser, koreografiska scores, skrivövningar & långa slingrande samtal. Kollar lite:

Vi bodde hos Maximes gulliga föräldrar i Linnéstan. När vi kom hade hennes mamma bäddat två sängar sida vid sida av varandra <3 Att sova intill rosträdet från Vem kan trösta knyttet är också en klar livskvalité-höjare. 

Och så tog vi oss an scenrummet & stannade där ca 10 timmar om dagen.

Snömodd & spårvagnsspår.

Konstteori, bladspenat & Elsa Beskow.

Arrangerade någon typ av växtinstallation i en trappa.

Sånt som händer.

Skivade rosor i en scrub (förklaring kommer).

En kväll hade vi & ett par inbjudna personer ett samtal om förkroppsligade erfarenheter av kulturprekariatet i en upplösande miljö dvs bastun. Placerade tulpaner i taket, fixade mysbelysning, ovan nämnda scrub etc.

Borlottibönorna intog scenen.

Och oss.

Efter fem dagar hade vi en work in progress-visning av en del material vi ville prova & efter det hade vi, under galen tidspress tillsammans med Skogens eminenta kock Kristin, arrangerat en måltid av manipulerade växtliga råvaror. 

Det växte fram i en sorts organisk/artificiell massa & en fick äta direkt från bordet. Kändes som en fin teaser för något som skulle kunna bli mkt mer omfattande.

rubix.jpg

Sedan var vi klara & ägnade oss åt avspänning samt festligheter. Jag byggde om lite rester från middagen till ett par lysande savoykålslungor & det var även mkt fokus på rubiks kub.

Samt på dessa iskuber med groddar. All things växtligt.

Jag levererade en mkt avspänd pose på en toalett & sista bilden är från en toalett på en mkt liten klubb i en mycket kall stad i sydvästra Sverige. Hejdå Skogen & hejdå Sverige för denna gång, hoppas vi ses snart!

AV- & PÅFÅGLAR, POWER-PAF-PINGLOR & BOTANISKA STRUKTURER

kolla på deeen LD.jpg
arbetsrum.jpg
av och påfåglar.jpg
allt.så..jpg
skidor.jpg

Fick en vecka med en av livets personer på en av livets bästa platser (tack Konstnärsnämnden för det). I ett mycket tyst, mycket stort gammalt kloster omvandlat till ett artsy muminhus har vi försjunkit i subjektsteori, nedsuttna soffor, vegetativ filosofi & naturexperiment för barn. Var här med Olof för två år sedan på filosofivecka & då var hela stället fullt av professorer som mumlade obskyrt om Spinoza & Deleuze men nu var det nästan tomt. Har kunnat lägga ifrån mig telefonen flera timmar i taget & läst mer teori på en vecka än vad jag gjort senaste halvåret. Har kunnat läsa i timmar. Vi har även stirrat ut påfåglarna som bor i trädgården, ätit alla ostar & all choklad, halkat runt på leriga skogsvägar, trampat oss genomsvettiga på usla cyklar, misslyckats med att lära oss cykla elcykel, försökt haffa den mycket kvicka slottskatten för gos, minglat med holländska valpar & franska konstkritiker, skrivit, läst & hållit en mässa för ogräs. För några år sedan hade jag nog inte gissat att jag skulle värdesätta känslan av lugn såhär mycket, men den är sällsynt i frilansprekariatet & därför så efterlängtad. Blir så lycklig av denna person & denna plats. Vill. Bara. Ha. Mer.

HIBERNACULA.

Webp.net-gifmaker (1).gif

Vill just nu bara stanna på varma mjuka platser, så varma som möjligt. Vill endast basta, äta donuts, yoga, läsa Sylvia Plath & Christina Ouzounidis, kolla på sista avsnittet av Easy igen & igen, kolla på Liv & Horace, sova & drömma mina bisarra drömmar & basta igen tills all kyla & alla spänningar är utjagade & besvarade med läckande hetta från varje por.

THE EUROPEAN REUNION (hundra år senare)

En bra grej med att blogga är att det alltid går att slå nya rekord i hur sent en kan berätta om någonting, en ständig källa till omvänd framgång. Jag har varit rejält under isen länge & då orkar en inte (i alla fall inte jag) vara kreativ eller konstruktiv på något sätt. Men nu har jag mått bättre de senaste tio dagarna eller så & har mer energi. Därför är min ödmjuka ambition att riva av en del grejer som jag inte orkat publicera tidigare, för det vore tråkigt om de inte fick vara med enbart pga effektivitetshets. Den här hösten har varit tung som bly & känts som att ta av sig kläder som vuxit fast i kroppen, men fina grejer har nästlat sig in också. Som när min gulligaste tjeckiska person kom & hälsade på mig & sedan Judith också & vi hade (european) reunion: 

crisis ld.jpg

Denna bild får illustrera sorgen Adam kände över det tjeckiska valet samt det globala politiska tillståndet i stort.

Vi promenerade över Tempelhofer Feld. 

Jag paparazzifotade denna bedårande person. Ni ser ju att vi är som gjorda för varandra.

Åt på Hamys, bakade björnbärskaka, åt okonomiyaki hos JP & Christoph, dansade i ett vardagsrum, dansade länge i en stor klubb med många rum, åt gröt, drack vin, åt brunch, kollade dansshow, la ansiktsmasker, tröstade varandra, lärde känna varandra mer, tjafsade lite & misslyckades med att tatuera oss.

Var äkta glad att se dessa två.
Nu blir det GIF:ar!!!

Älskar dessa kompisar & tycker vi borde bo i samma stad alltid (alla mina bästisar får gärna flytta till Berlin nu genast tack). 

B I KNOW U DON'T NEED ME BUT PLEASE BE KIND

Det har varit nästan samma årstid här i två månader nu, den här hösten är så lång & så förbiflimrande på en gång. Det ligger fortfarande lövhögar över & under bilarna, ständig förändring & ständigt förfall. Här är i alla fall från en helg när F var här, vi åt baklava på mitt golv, såg vad som pågick med ockupationen på Volksbühne, gick på loppis längs Maybachufer & jag skämdes över hur överflödig jag känner mig i den här staden (det sista den behöver är en till som mig). 

TVÅ GÅNGER I MIN SKOG

Jag har hunnit vara hemma hos päronen två gånger den senaste månaden, har velat dra mustig skogsluft djupt i lungorna innan de fylldes med tysk huvudstadsluft. Varje gång jag är där vill jag stanna längre för pianot, ekarna, rutinerna, grönkålen i trädgårdslandet, pussande hästmularna, stigarna & stenmurarna som leder & jag följer. Nu har vår älskade gammhund lämnat det här livet & hans klor hörs inte längre mot golvet, men det var längesedan han slutade sova i mitt rum, i somras gick han vilse i skogen & hörde inte var visslingarna kom ifrån. Han tynade bort långsamt & jag grät i hans päls sista gången vi sågs för jag kände det var just den sista.  

Ena gången var F med mig där, vindraget från sommaren som stängde dörren drog in över oss. Rallarrosorna blev till duniga rävsvansar & flugsvamparna såg upp från skogsbrynen med giftröd uppsyn. 

dark road.jpg

& andra gången var jag inte ens där ett dygn men det var tydligt att det var mörkare då. Vägarna, kvällarna, nyponen. Men fick promenera i flera timmar, djupprata med päron, gråta mellan tallarna också & klia en kärvänlig tacka & hennes lamm mellan hornen. 

KUL DET HÄR MED INSTAGRAM

Sommaren då jag var 27 var tydligen tiden då jag var mogen att ta mig an det nya fräcka sociala mediet Instagram, eller bara 'insta' som ungdomarna kallar det. Överväldigad över min egen trendkänslighet. Nämen ja. Är i alla fall ca 400% aktiv där än här så om någon suktar efter min aktivitet på the internetz är detta platsen där ni hittar mig. Hittils består min feed av ungefär lika delar hår, plankor & diverse lantliga miljöer. Följ följ, det blir skoj!

VI FIRAR EN AV DE BÄSTA SOM FINNS

Tiden är en skenande häst & det är redan två veckor sedan vi firade att Malou lyst upp den här världen med sin briljans i 30 hela år. Mäktigt ju! Ungefär såhär var det:

Firandet ägde rum på en ö i Stockholms skärgård & för att komma dit måste en förstås åka båt. Så detta hände. Fotade klassiska Stockholmsvyer som en annan ogenerad turist.

Kom fram till idyllen & festplatsen, mötte släktpersoner och solen bröt igenom molnen. 

Snaggade undercut, styrde med sovlogistik & hackade salladsmaterial ett par timmar innan kalaset startade.

Malou var sann mot sin Lispector-estetik & hade pyntat med kräldjur, ormar & insekter.

& det fanns en oerhört ambitiöst konstruerad bardisk.

Det kommer festpersoner med en färja & sedan hölls det välkomsttal.

<3 <3

Hade sällskap av en efterlängtad.

Bubbel & kackerlackor, glamour & mer Lispector-passningar.

Sedan vankades det femkamp & det var faktiskt äkta kul & inte bajsnödigt tvångssocialt som jag oftast tycker att den typen av aktiviteter är.

Viktigt att skriva namn på glas.

Tydliga instruktioner & dispyter om regler.

Stövelkastning vilket jag tror är en finsk pryl? En lek som kräver explosivitet & självdistans.

gräschill.jpg

Massa gulliga festpersoner & sensomrig stämning.

Födelsedagskween & toastmaster Lena.

Det hände mat, det hände tårta.

Det hände mycket rörande tal, eldpoj, poesi, sång & tårar.

Det blev mörkt & så kallt, men vi tog på oss alla kläder vi hade & insisterade på dansgolv ute.

& allt blev djärvare & mer dansant & högljutt, ett par timmar efter midnatt blev det akroyoga på gräsmattan & improviserad karaoke med youtube-bakgrunder. Skål för Malou, hon som är en av de mest briljanta människorna jag vet <3

I EN ANNAN SKOG

Med oregelbunden hjärtrytm kommer den här platsen till liv, fläckvis och nog bara mer & mer glest. Det blev inte lättare när mitt fina 28-millimetersobjektiv verkligen gick sönder för några veckor sedan & jag inte hade med mig mitt andra att byta till. Men innan det lyckades fokusera ett motiv för sista gången var jag i en skog i Norge med 15 andra teaterpersoner i två veckor. Vi bodde i en våffelstuga utan wifi & dusch & toalett vid en tjärn med en botten täckt av pulveriserat skogsmaterial. Det var ett utopiskt tillfälligt litet kollektiv, en hyperkompakt andra verklighet där alla rörelser var som i Tetris. Ett hus med väggarna målade med tjock pastellfärg som fick hela bygget att kännas som ett knarrande påskägg, & det var ungefär så litet. Där satte vi upp Schillers Rövare, i påskäggshuset & i skogen & på stenarna & i (alltså, i) tjärnen. Det var som ett lajv & ett avslaget rejv & moraltung 1700-talsgestik. Under de veckorna var jag djupt harmoniskt, tidvis klaustrofobisk, skrattade mig till träningsvärk, hade tre fästingar, frös mig till bortdomnade händer i tjärnen, läste tillsammans med fyra raggsockebeklädda vänner i absolut tystnad i flera timmar en söndag, gjorde en enda utflykt till Arendal för att se Earth, Wind & Fire & det kändes som tennisveckan i Båstad (tänker jag mig) & sedan hittade vi en osannolik hiphopklubb i ett shabby chic-café, jag var med om livets värsta åskväder & vaknade av att det slog gnistor ur proppskåpet jag sov under, hade intense bonding time med naturen vid ensamt nakennattbad, proklamerade dramatisk monolog simmandes över tjärnen, snittade två våfflor om dagen & så gjorde vi ju en nästan fyra timmar lång föreställning. Det enda som fastnade i kameran var tyvärr bara det här, men ändå:

EN GÅNG DÅ DET RÅDDE HARMONI

För några veckor sedan fyllde mitt syskonbarn Hilma åtta stora år & jag, mamma & pappa åkte de 2.5 timmarna genom skogen för att fira. 

Jonatan & Lisas hem på en kulle mitt i en djup dalsländsk skog är en av de bästa & tryggaste platserna jag vet på jorden & jag hade inte varit där på mer än ett år. 

Bästa barnet, jordgubbstårtan & pappan.

Bestämda barn, mjuka katter, gulliga föräldrar & föräldrars föräldrar.

Den här dagen var ungefär som jag alltid önskar att midsommar ska vara men som det sällan blir. Dvs strålande väder, sjukt god mat, mkt bra stämning.

Sociala höns & en Ville i hängmattan.

Och så gick vi till en sjö.

Och jag förstår inte hur jag kunnat ha kvar något syre i blodet efter att ha varit så långt ifrån skogen så länge.

Och det var just så blankt, lugnt & ljust.

Grillade korv & de modiga (Lisa, Hilma, Ville) badade.

Gammhunden <3

Näckrosorna.

Och ängen med de fridlysta orkidéerna. En av sommarens bästa dagar det är ett som är säkert.

SKOGSEXIL

Det bästa för min själ som varit så på bristningsgränsen skör, skälvande & ledsen i vår är att vara nära skogen, långt bort från bruset. Helst den skogen som är vid mitt föräldrahem. Måste. Komma. Ihåg. Detta. Att efter varje kris bör skogsrehab hända för att sammanfoga alla känslomässiga vrakdelar & andas pioner, lupiner & rent regn tills pulsen landat i ett betydligt långsammare tempo. I hela nio dagar var jag där, men det hade gärna fått vara minst en vecka till. Lite såhär var det:

Om en har rhododendron i trädgården & pioner på bordet blir allt genast bättre.

Det analoga hemmet.

En en som inte valde den lättaste vägen i livet.

Ett stycke gullig bror. 

Gjorde veganmaränger till midsommar vilket blev succé!!

Kolla goa grejer en kan göra

Det var förresten efterrättsbonanza hela veckan. Gjorde tex inkokta päron för första gången, mkt bra. & så vegangrädde & karamelliserade hasselnötter. 

Alla promenaderna & allt som blommar nu.

En dag på en av mina bästa platser på jorden. 

Tur för mig att jag har de gulligaste syskonen med tillhörande barn.

Litteraturbror.

Barkbåtsbarn.

& strand-Karen.

Och så skogen, skogen, ljuset, luften, skogen, ljuset, skogen.