TVÅ GÅNGER I MIN SKOG
Jag har hunnit vara hemma hos päronen två gånger den senaste månaden, har velat dra mustig skogsluft djupt i lungorna innan de fylldes med tysk huvudstadsluft. Varje gång jag är där vill jag stanna längre för pianot, ekarna, rutinerna, grönkålen i trädgårdslandet, pussande hästmularna, stigarna & stenmurarna som leder & jag följer. Nu har vår älskade gammhund lämnat det här livet & hans klor hörs inte längre mot golvet, men det var längesedan han slutade sova i mitt rum, i somras gick han vilse i skogen & hörde inte var visslingarna kom ifrån. Han tynade bort långsamt & jag grät i hans päls sista gången vi sågs för jag kände det var just den sista.
Ena gången var F med mig där, vindraget från sommaren som stängde dörren drog in över oss. Rallarrosorna blev till duniga rävsvansar & flugsvamparna såg upp från skogsbrynen med giftröd uppsyn.
& andra gången var jag inte ens där ett dygn men det var tydligt att det var mörkare då. Vägarna, kvällarna, nyponen. Men fick promenera i flera timmar, djupprata med päron, gråta mellan tallarna också & klia en kärvänlig tacka & hennes lamm mellan hornen.
KUL DET HÄR MED INSTAGRAM
Sommaren då jag var 27 var tydligen tiden då jag var mogen att ta mig an det nya fräcka sociala mediet Instagram, eller bara 'insta' som ungdomarna kallar det. Överväldigad över min egen trendkänslighet. Nämen ja. Är i alla fall ca 400% aktiv där än här så om någon suktar efter min aktivitet på the internetz är detta platsen där ni hittar mig. Hittils består min feed av ungefär lika delar hår, plankor & diverse lantliga miljöer. Följ följ, det blir skoj!
VI FIRAR EN AV DE BÄSTA SOM FINNS
Tiden är en skenande häst & det är redan två veckor sedan vi firade att Malou lyst upp den här världen med sin briljans i 30 hela år. Mäktigt ju! Ungefär såhär var det:
Firandet ägde rum på en ö i Stockholms skärgård & för att komma dit måste en förstås åka båt. Så detta hände. Fotade klassiska Stockholmsvyer som en annan ogenerad turist.
Kom fram till idyllen & festplatsen, mötte släktpersoner och solen bröt igenom molnen.
Snaggade undercut, styrde med sovlogistik & hackade salladsmaterial ett par timmar innan kalaset startade.
Malou var sann mot sin Lispector-estetik & hade pyntat med kräldjur, ormar & insekter.
& det fanns en oerhört ambitiöst konstruerad bardisk.
Det kommer festpersoner med en färja & sedan hölls det välkomsttal.
<3 <3
Hade sällskap av en efterlängtad.
Bubbel & kackerlackor, glamour & mer Lispector-passningar.
Sedan vankades det femkamp & det var faktiskt äkta kul & inte bajsnödigt tvångssocialt som jag oftast tycker att den typen av aktiviteter är.
Viktigt att skriva namn på glas.
Tydliga instruktioner & dispyter om regler.
Stövelkastning vilket jag tror är en finsk pryl? En lek som kräver explosivitet & självdistans.
Massa gulliga festpersoner & sensomrig stämning.
Födelsedagskween & toastmaster Lena.
Det hände mat, det hände tårta.
Det hände mycket rörande tal, eldpoj, poesi, sång & tårar.
Det blev mörkt & så kallt, men vi tog på oss alla kläder vi hade & insisterade på dansgolv ute.
& allt blev djärvare & mer dansant & högljutt, ett par timmar efter midnatt blev det akroyoga på gräsmattan & improviserad karaoke med youtube-bakgrunder. Skål för Malou, hon som är en av de mest briljanta människorna jag vet <3