Det går inte att inte prata om Gaza. Det går inte att inte tänka på världens största fängelse även om jag aktivt måste stänga ute tankarna på barnen som brinner upp eller blir apatiska på gravplatserna som börjar ta slut på flyktvägarna som är blockerade på vattnet som inte rinner på familjer som raderas. För att den fortgående mardrömmen är verklighet. För att det Aldrig. Tar. Slut.
Det ofattbara i att ett land kommit så långt i sin ockupation sin våldsutövning sin retorik att de får stå över all internationell rätt. Att omvärlden ger sig tysta godkännande. Att staten som uppstod för att skapa en fristad åt ett förföljt folk nu förföljer förtrycker invaderar massakrerar värre och värre.

Men det värsta är ändå nästan omvärldens våld. Ibland är tystnad den största våldsamheten. Att förneka det som sker, sveket i att inte handla. Låta fortgå. Let go. Passera. Brutaliteten i att inte fördöma det som pågår, att äga stor makt en röst som världen lyssnar på, att inte använda den. Att en viss partiledare, som påstår sig ha en röd färg, när Israel hade dödat 170 palestinier varav flertalet civila uttrycker sig i termer av att man har rätt att försvara sig och att det på sin höjd tyder på övervåld. Förminskar, låter gå. Berättar för världen att 170 liv av palestinsk sort inte spelar någon roll.
Vi är i en värld som gör skillnad på människor, stor skillnad.
Debattklimatet där den största dygden är att vara nyanserad och tala om saken som om det gällde två jämbördiga parter, oviljan att ta ställning och som genom det tar ställning: som genom sin påstådda objektivitet med all önskvärd tydlighet visar att Israel får mörda och göra vad helst faller dem in.
Alla vi som har röster måste använda dem till att tala och skrika och säga ifrån. Om du är i en stad kan du demonstrera, om du har pengar på kontot kan du ge ett bidrag till exempelvis ISM eller Ship to Gaza eller Röda korset, om du är journalist kan du skriva, om du är konsument kan du låta bli att handla varor som stöder krigsmakten, osv osv.
Det är våra människosyskon som blir till siffror i en nattsvart statistik, en statistik som rusar mot tusen.